Våld/Förtryck/Kränkningar

 

En hederskultur är baserat på uppfattningen att mannens heder är beroende av andra familjemedlemmars sociala beteende. Av särskild vikt är de kvinnliga familjemedlemmarnas kyskhet som också utgör gränser mellan heder och skam.

Hedersvåld utövas av kollektivet (gruppen, familjen) som en legitim, oundviklig handling för att straffa kvinnors olydnad, bevara och rentvå familjens heder och värna om familjens sociala anseende. Våldet är kollektivt planerat, kollektivt sanktionerat och ofta kollektivt utövat. Förövarna skyddas av kollektivet, vilket också leder till få anmälningar och åtal.

Det hedersrelaterade våldet är framförallt psykiskt våld: kränkningar, skambeläggning, förödmjukelse, ingen möjlighet till privatliv, nervärdering, undandragen kärlek och omsorg, förskjutning, förföljelse och hot.

Det sociala våldet yttrar sig i isolering, förbud att delta i normala aktiviteter i samhället, tvång till avvikande klädsel och beteende, deprivation, ofrivilligt bortrövande, arrangerat äktenskap.

Samtliga är direkta kränkningar av individens grundläggande rättigheter som är skyddade både av nationell och internationell lagstiftning. Trots detta fortsätter kränkningarna dagligen, ofta i tystnad, och straffriheten är stor då få anmäler.

Våldet drabbar i störst utsträckning kvinnor, framförallt unga kvinnor, men även män kan drabbas genom att de tvingas till äktenskap. Dessutom kan hedersförtrycket också drabba män som stödjer eller beskyddar en utsatt kvinna; inleder en relation med en kvinna som anses tillhöra en annan man; inleder en relation med en kvinna mot hennes familjs vilja; eller lever som homo- eller bisexuell.

De grövsta formerna av hedersvåld är tvångsgiftemål, könstympning, fysiska och sexuella övergrepp och hedersmord.

 

Andra kränkningar i hederns namn kan vara att …

  • … inte få klä sig som man vill.
  • … inte få gå ut.
  • … inte få umgås med vem man vill.
  • … inte få gifta sig med vem man vill.
  • … inte få bestämma över sin egen kropp, sitt liv eller sin sexualitet.
  • … inte få delta i samhället pga krav hemifrån.
  • … vara ständigt bevakad och kontrollerad.
  • … inte få studera vidare, eller bli hindrad från att gå i skolan och inte få välja yrke.
  • … behöva domineras av de ovanför dig i rang.
  • … riskera att bli skickad utomlands för ”bra fostran.”